Alla pensionärer vill inte häcka i en lägenhet på spanska solkusten, men många drömmer om att tillbringa vintermånaderna på varmare breddgrader. Ett sätt att få göra det och samtidigt kunna vara aktiv, är att segla till och i Medelhavet. Där har man både tillgång till stora städer, hamnar med alla faciliteter, men också skyddade naturhamnar med turkosblått badvatten, pittoreska fiskebyar och öar som annars är svåra att nå. Många medelhavsseglare lär dessutom med tiden känna varandra och man får ett slags umgänge där man kan träffas intensivt någon veckan och sedan kanske inte alls förrän nästa år. Många har en hemmahamn nere i Medelhavet, medan andra föredrar att segla runt. Under sommarmånaderna är det många som låter båten ligga eller tar upp den för att fixas till, medan de själva åker hem och upplever de ljuvaste månaderna i hemlandet.
Man behöver förstås inte vara pen
sionär för att segla till Medelhavet. Det är faktiskt ett bra mål om man vill prova på livet som långseglare, men samtidigt hålla sig till säkrare hav och hamnar innan man vågar ge sig av över Atlanten eller söder- och österut. För att försörja sig, eller hålla kostnaderna nere, kan man frilansa eller ta med betalande gäster ombord. Vägen ner till Medelhavet går antingen via Europas floder och kanaler, vilket är smidigt men kostar en del, eller så seglar man på utsidan, över Biscayabukten och rundar Portugal och Spanien. Den vägen är billigare, om man räknar i faktiska kronor (eller euro), men kan ta lite tid och för den ovana kan Biscayabukten bjuda på sina utmaningar i form av väder och vind. Har man å andra sidan som mål att vad det lider segla längre iväg, är Biscaya en bra övning.